en dag på astrid lindgrens barnsjukhus

i förgår somnade jag halv 5 på morgonen och igår gick jag upp 9 så jag sov 4 och en halv timme.

jag var helt död men skulle åka bil till magnus ( min adhd läkare) pappa rinde när jag satt i bilen. jag sa att jag mådde illa och skulle stanna vid häggvikskolan så han kom dit och hämtade mig. han ringde efter 1 minut. har du stannat bilen. ja och så spydde jag ut genom fönstret i farten sen när jag stannat så spydde jag ännu mer. men när jag är utmattat och spyr brukar jag bara spy några gånger fort sen mår jag bra så jag flyttade bilen till ett bättre ställe att stå på sen åkte vi till magnus. satt på mötet ganska sliten men vi han slutföra mötet och precis när vi var kalra så började jag må illa igen jag la mig i undersökningsrummet. la mig i sängen där och bara skakade. efter 20 minuter började jag spy. och de slutade ju inte bara spydde och spydde som en gris. sen när jag spytt en stund så slutade jag och då kännde jag mig piggare så vi gick ner till bilen under tiden jag kände mig pigg köpte en piggelin och började äta den. vi började åka hemåt men när vi var vi norrviken så bad jag pappa åka in till sjukhuset för då började jag spy igen. vi åkte in vid ambulans infarten, pappa sprang in och sa att jag inte kunde gå för jag bara skaka. de kom 4 sjuksköterskor med en bår. jag fick hjälp upp sedan låg jag där och dom åkte in med mig på ett rum på akuten. läkaren kom in och undrade om jag ahde astma eftersom jag hosta så mycket men sa att jag ahde diabetes och inte ätit sen klockan 18 dagen innan. fick en nål i armen och så helt plötsligt var det typ 8 läkare/sjuksköterskor i mitt rum. när dom satt nålen kom pappa in och då gick dom för att hämta en annan läkare. jag fortsatte att spy och tillslut spydde jag magsaft sen så spydde jag bara blod. jag låg och sov. vaknade och spydde, somnade låg och spydde somnade spydde somnade spydde sen höll de på så. sen kom de läkare och skulle flytta på mig från akuten. vaknade av att dom drog i sängen sen när dom dragit mig igenom alla korridorer så sa dom nu måste du byta säng. jag rullade över från min säng till en ny sen somnade jag om igen. sen vaknade jag ju i nya rummet, öppnade ögonen lite såg någon gul  vägg och en dörr. sen somnade jag om igen. vaknade och spydde somnade, vaknade pch spydde sen höll jag på så. sen en gång när jag vaknade så stod någon bredvid sängen. jag öppnade ögonen helt, de va ju andrea som stod där, bara öppnade mina armar så krama hon om mig sen satte hon sig bredvid mig. och varje gång jag vaknade så spydde jag men inte en enda gång efter att andrea kom. kärlek e en bra medicin haha. men iaf så fick jag nått medel i droppet som gjorde att jag inte skulle må illa. sen satt vi där och kollade på film, helt otroligt platt tv på rummet och grejer. men de va först när andrea kommit som jag märkte att jag hade tv och egen toalett och dusch. innan hade jag knappt öppnat ögonen. men sen så började jag må mindre illa och jag var så otroligt kissnödig. jag försökte resa mig upp men då snurra de ju i hela huvudet. så de tog typ 1 timme innan jag kunde kissa. jag hade ju legat på sidan hela tiden så de va jobbigt att lägga sig på rygg men va tvungen att göra de så vi sakta kunde höjja ryggstödet så jag sattes upp långsamt så kunde jag tillslut resa mig upp och gå på toa men de dunkade helt otroligt mycket i huvudet. men sedan fick jag 10 köttbullar och 4 potatisar och jag åt upp allt och fick behålla det så då fick jag permession. det är ganska nice när det innebär ju att dom igentligen skriver ut en men om man skulle börja må dåligt under natten så är det bara åka in igen så har man ett rum på avdelningen så slipper man gå via akuten. så jag har fortfarande permession men ska skrivas ut nu inom någon timme.



där var mitt dropp.



och så såg det ut vid armen. men nu ska jag inte sitta här ochs kriva längre ska åka till andrea snart. men pusspåre


Kommentarer
Postat av: leila

har vart dålig på att kommentera jimmy "/ ska verkligen försöka! läste din text kände fan gråten i halsen. tycker det är så hemskt. bamsekram jag bryr mig. vi känner inte varandra så bra. men finns alltid här. bara satt du vet det. tusen kramar på dig! sköt om dig,!

2009-08-25 @ 17:04:25
URL: http://therealone.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0