klipp dig och skaffa dig ett jobb

Nu är man inget barn längre. nu börjar allvaret. jag har fixat en praktig plats och kommer behöva stiga upp klockan 5 på morgonen då jag ska börja jobba klockan 6. jag ska åka med jimpa i hans kranbil. ska få köra grävmaskin och liknande. bila sönder betong shyffla grus, lägga gräs mattor bygga murar och mycket innom bygg. ska till skolan på måndag och få papper så jag kan börja arbeta. underbart. haha jag måste köpa sånna gär "snygga brallor"

tycker att dom är otroligt fula men rätt fräcka :) men nu så sitter jag här. höll på att somna i soffan så jag gick upp hit. otroligt har aldrig lyckats att nästan somna mitt på dagen förut. och jag kan säga att jag sover underbart skönt med mina nya sömnpiller så att gå upp klockan 5 blir ingen plåga ska bara bli skönt.


jo just ja... andrea och jag bråkade ju förut :( allting löste sig på kvällen men jag sprang ut till bilen. då jag inte hittade min ena sko kom hon ikapp, när jag kom till bilen så försökte hon sätta sig i bilen men jag knuffade ut henne och låste dörren, sen åkte jag därifrån. jag har aldrig behandlat henne så förut. det är inte jag. jag har blivigt helt annorlunda med nya medicinen. jag har aldrig skadat andrea. kommer aldig att göra det heller. men jag stack och höll på att köra ihjäl mig jag funderade på vilken stolpe jag skulle köra in i för att lyckas köra ihjäl mig. men som några av er vet så har jag extrem dödsångest och är jätte rädd för att dö. men när jag satt i bilen var jag inte rädd. jag var inte rädd för att dö. det skrämmde mig och då tänkte jag va fan jag är inte rädd jag är inte mig själv. jag ska inte köra av vägen för det här är inte jag. efter en lång biltur så åkte jag och köpte cigg. jag hade inte rökt på en månad mend et var ända sättet för mig att bli lugn på. mamma och pappa sa till andrea du behöver inte vara orolig för han kommer tillbaka. det kan dröja 10 minuter, två timmar, 2 dagar eller 2 veckor men han kommer tillbaka. och jag kom tillbaka, och vi löste allt och nu röker jag igen. inget jag vill men det är den bästa medicinen som finns. men måste få mediciner så jag inte behöver röka.

jag ska bygga en sak i mitt rum som jag kan slå på när jag får utbrott. någon boxboll funkar inte. väggar gillar jag att slå på så ska bygga som en liten extra vägg som sticker ut så jag inte slår sönder den ricktiga väggen. sen ska jag ha ett tygstycke ovanpå som går att ta bort så jag slipper ha blodfläckar på väggen som jag har nu. så livet har varigt rätt nere nu men känner mig lite starkare. synd att man måste röka men det är det ända som hjälper. tyvär,,, men nu ska jag ner och vara social, kanske väcka andrea hon ligger och sover på soffan.

ja vi var ju på bio, såg beck i stormens öga. den var riktigt bra men beck var knappt med. nästan bara gunvald men det gillar jag för jag älskar honom. men nu ska jag vidare sköt om er. pusspåre


Kommentarer
Postat av: Lisa

Sv: Hej! Jag hittade din blogg i en kommentar på mammabeckas blogg och på den vägen är det :)

Hur kommer det sig att du aldrig riktigt fick vara ett barn?

Måste inte du skada dig otroligt mycket när du får dina aggressioner och slår sönder väggar? Du måste inte svara om du inte vill..

Jag förstår hur du menar men känner du dig inte aningen lättad när du får skriva av dig, och dela med dig av dina tankar för andra. Jag menar, du har ju trots allt gått igenom väldigt mycket i ditt liv redan, mer än vad vissa någonsin kommer att göra.

Tack för förklaringen!!

Ha det bra!!

2009-08-30 @ 15:13:41
URL: http://ougat.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0