min fästmö, blivande fru och blivande mamma till mina barn

min alskling, mitt ljus i livet och min livskraft. du har alltid kämpat för mig. du har alltid hållt dig vaken hela nätterna för min skull. nu sitter jag här själv, du ligger så sött och sover i din säng i solna och här sitter jag i väsby. men det är nog bara bra att du får vila. förstår att det är jobbigt att leva med mig men jag hoppas att du orkar för jag vet inte hur jag skulle orka annars.



denna bild är från våran 4 månaders dag. det är längesen nu. bilden är så fin men döljer så mycket. jag var gullig och klädde mig i shorta och köpte en ros till dig. men samtidigt ser man hur röda mina knogar är. jag har alltid behandlat dig väl. men att du ska se min mörka sida vill jag inte. jag vet inte hur jag ska kunna rensa mitt samvete från hur mycket jag plågat dig psykiskt med allt du sätt mig göra mot mig själv. senast i förrgår såg du mig slå hela handen blodig. igår åkte jag hemifrån du försökte hoppa in i bilen men jag knuffade ut dig och låste dörren sedan åkte jag därifrån. jag har aldrig behandlat dig så men sedan satte jag mig i bilen och trodde att det var sista gången jag skulle göra det och ville därför inte att du skulle åka med. skulle jag köra ihjäl mig så skulle jag göra det ensam. det var för ditt eget bästa jag inte ville ha med dig i bilen. dom sms du skickat till alexandra och kahlil sved att läsa. jag hoppas du inte menade det i smsen och menade det du sa efteråt.  du har alltåd fått mig lugn men nu vill jag flyga iväg från mig själv. känner mig så aggresiv att jag inte själv orkar få utlopp för mina aggresioner. du har rätt i det du sa, jag är skadad. jag har inte haft det lätt men jag vill inte att du ska drabbas utav det. jag kanske inte är den mannen du vill ha utan jag kanske fortfarande är en liten pojke. jag lovar att jag försöker, jag försöker vara den jag är men ibland störs jag av mig själv och blir en liten pojke igen. jag fick aldrig vara ett barn och får nu lida för det. men jag vill inte att du ska göra det. du har genomlidigt alldeles för mycket. du ska inte se mig må dåligt mer, men tyvär kan jag inte må super bra direkt. jag mår ju så mycket bättre nu är när vi träffades. du har gätt mig en grund att stå på men jag blir så rädd för framtiden. jag kommer aldrig att skada dig fysiskt. jag kommer alltid att älska dig, tack för allt du gjort. vill inte att du ska plåga dig igenom det här. vill kunna leva lyckligt med dig. hoppas att det kommer att gå en dag. jag älskar dig andrea <3

Kommentarer
Postat av: Andrea

Allt vi har gått igenom, och allt vi går igenom klarar vi tillsammans.

Vi är oslagbara tillsammans!

Kärlek till dig min prins<3

2009-08-24 @ 07:32:53
URL: http://cimarosa.blogg.se/
Postat av: rebecca

Ja men precis! Man får väl hoppas att hon checkar in min blogg en dag och trycker på länken! Btw så har jag också sett den bilden.. så dålig hon är. Kram:)

2009-08-24 @ 07:55:15
URL: http://sessiebecca.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0