mamma

Tänk när man var liten och inte hade några problem? det stämmer ändå inte? jag hade problemen när jag avr liten att alltid ha blodsockret på rätt nivå är ju inte specielt lätt när man går på dagis? ett litet barn som inte vill äta och bara springa omkring det går ju fan inte. men när jag avr liten så var problemen få. jag saknar dig mamma, du finns ju fan här men du är borta. visa att du bryr dig innan det blir försent och jag sticker. orkar inte vänta på dig längre. jag tror att jag hatar dig men om jag lägger ner mina tårar på dig så måste jag väll älska dig? Jag fattar att det varigt svårt för dig att se vad samhället gjort emd mig och hur jag behandlat er men pappa har gått igenom precis samma sak. varför blir du inte som han då? pappa har fått lika mycket stryck som dig. jag tror fan jag slagit han mer. KAN DU INTE FATTA ATT JAG FÖRÄNDRATS? kommer du fram till mig så kommer jag inte slå dig? jag vet att du sagt att du inte orkar mer och att du tycker att jag är sjuki huvet. jag kom för fan ut ur din kropp kan du inte ens försöka? mamma jag tror att kärleken lätt blir till hat men den dan jag får familj då? kan du inte ens prata med mig hur ska du då kunna prata med dina barnbarn? Jag har sätt vad du skrivigt. hur bra du trivs när du satt bredvid jocke vid pianot. och hur allt var ett helvete så fort du skrev om mig. jag vet inte men jag hoppas att du älskar mig. men hur ska du kunna älska mig när du inte vet vem jag är? du har sätt mig slåss du har sätt mig ligga och spy blod pga av mina gamla alkoholproblem. men du pratade inte med mig när jag snodde all er sprit, när jag kom hem full nästanvarje dag? jag kommer ihåg när jag snodde en 70is jäger av er. ni sa ingenting och jag kom hem dyngrak på en tisdag. jag satte mig bredvid er i soffan och stank sprit. jag somnade på soffan är jag vaknade hade ni gått därifrån. jag gick upp och la mig i sängen och vad hörde jag dagen efter? inte ett jävla ord. men den tiden är förbi. när man ska du fatta att jag förändrats? jag kommer ihåg när jag slog sönder min dörr. du sa att du inte orkade mer och att jag inte skulle slå sönder något mer. jag satt i trappan och blodet rann för fan ner dör handen och du satte dig i bilen sen försvan du. pappa kom hem och undrade hur det var med handen. han brydde sig om mig och du om huset. för fan. du borde dra åt helvete. men jag vet inte. älskar jag dig? jag tror det men nu vet jag ine längre när jag tänker efter. allt jag känner för dig är hat men längst in finns det nog kärlek. lycka till att få fram den.




Kommentarer
Postat av: Nellzbebiis

det kommer ordna sig jimmy..

bara du verkligen försöker prata med henne.

du vill att din mamma ska finnas där för dig?

att hon ska visa sin kärlek.

det kommer hon göra. ge henne lite tid.

det bästa är att försöka visa hur du är idag.

hon har fortfarande bilden i huvudet, hur du va då.

få henne att ändra uppfattning om dig.

så kommer detta funka ska du se. <3

2009-06-02 @ 14:18:50
Postat av: Matilda

Jag mår dåligt av att läsa det.. Du vet vad jag har varit med om. Jag hade känslan av att hata nån jag borde älska. Om den nånsin blir förlåten tror jag inte. Men jag tror inte den vill eller bryr sig. Men jag är nästan säker på att din mamma finns kvar (jag hoppas iaf det)ge henne tid.

kram M

2009-06-02 @ 18:29:15
Postat av: madeleine

Oj vad du skriver ärligt... och med kärlek. Jag blir så berörd när jag läser det här för det är så mycket smärta i texten. Kan se smärtan både hos dig och din mamma, är ju själv mamma. Bilden du lagt upp är lika underbart fin som du blivit som person. Kramiz

2009-06-15 @ 10:07:28
Postat av: Carina

Hej Jimmy.

Jag känner inte alls dig men jag blev så ledsen när jag läste vad du skrev om din relation till din mamma.



Det är hemskt att du och så många andra barn/ungdomar ska behöva må dåligt. Jag har själv två flickor varav den minsta (Felicia 12 år) mår jätte dåligt och är deprimerad. Det beror enbart på att deras pappa och jag har en dåligt kommunikation. Ni barn får alltid betala det högsta priset. Vi ska i all fall till en barnpsykolog i morgon så hoppas jag han kan hjälpa oss.



Hoppas du får en bättre kontakt med din mamma. Kom i håg att du inte gjort något fel och att du har rätt att ställa krav på dina föräldrar. Du har rätt att bli älskad precis som du är. Vi duger alla som vi är. Du är en fin kille och jag hoppas det kommer att gå bra för dig.



Kram Carina

2010-02-22 @ 11:47:41
Postat av: Katrin

Hej!

Jag känner inte dig, men har en son med ADHD och som också blir väldigt arg och slåss. Jag blir också väldigt arg, men brukar alltid prata med honom om varför jag blir det. Vill alltid att vi ska sluta dagen bra.

Jag blir oerhört ledsen och berörd när jag läser dina ord. Fruktansvärt sorgligt och är själv livrädd att min son en dag ska känna så som du skriver...

För det är ju så att det är oerhört svårt att vara förälder till ett barn med ADHD, men det glöms ofta bort. Tror din mamma älskar dig över allt annat, men för mycket har hänt och hon har ett trauma att bearbeta.

Önskar dig all lycka och framgång. Du ger mig hopp!!!

2011-02-14 @ 22:36:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0